Colting: Så tränar du mentalt för ultralopp

Under mina år som uthållighetsidrottare så har jag kört många av världens hårdaste och längsta triathlon- och swimrunlopp. Jag har kört en hel Svensk Klassiker i ett svep och simmat 64 mil mellan Stockholm och Göteborg. Jag har lärt mig att en vältränad kropp bara når sin fulla potential om huvudet är lika tränat.

Att åka 220 kilometer på skidor är en vansinnigt hård utmaning. Inte bara för kroppen utan också för huvudet. Och medan de flesta förstår att det krävs en hel del fysisk träning och skidåkning för att komma förberedd till startlinjen så missar många hur viktigt det är att också göra samma träning för huvudet och själen.

Nedan följer mina bästa mentala träningstips, tips som hjälpte mig när jag tacklade de 22 milen i 2017 års Red Bull Nordenskiöldslopp. Skulle du dessutom behöva en extra knuff så kan du peppa igång genom att kolla på mitt brandtal nedan (kanske till och med flera gånger om det behövs).

 

#1 Delmålsträning

Man åker inte 220 km Nordenskiöldslopp på ”en gång”. Man åker en mil i taget, en vätskestation i taget, en kilometer i taget. Faktiskt, ett skidtag åt gången. 220 km skidor kan vara skrämmande men ett enda skidtag följt av ytterligare ett skidtag är betydligt mer avväpnande. Man ska äga insikten att även en tusenmilavandring klaras av ett steg i taget.

De två gångerna jag har vunnit Ultraman World Champs så har jag anammat exakt den strategin under den sista dagens 84 km löpning. Det är 84 kilometer stekhet löpning över brännande lavafält. Vägen är kantad av distansskyltar för varje mile och mitt enda fokus var att springa nästa mile. Inte 84 kilometer. Bara till nästa skylt. Och så snart jag passerat en mileskylt med några steg så var det alltid ”mindre än en mile”. Och hur svårt kan det vara egentligen?

 

#2 Den inre dialogen

När vi pratar med oss själva väljer vi själva våra ord. Och vi kan välja ”power words” istället för ”suffering words”. Vi kan välja ord som gör att vi känner oss som hjältar och som gör oss starka istället för ord som gör oss till martyrer och svaga.

Den japanska författaren och ultralöparen Haruki Murakami skriver i en av sina böcker ”smärtan är oundviklig men lidande är valfritt”. Det innebär att vi alltid själva väljer vår reaktion till vilken given situation som helst. När något är hårt kan man istället tänka att det är utvecklande. När man känner att man jobbar hårt under loppet kan man tänka på hur effektivt och högoktanigt kroppen jobbar istället för att tänka på trötthet och smärta.

När jag simmade mellan Stockholm och Göteborg så var det många gånger som vattnet var svinkallt. Men istället för att fokusera på det negativa med kylan så tänkte jag på hur den gjorde mig pigg och fokuserad. Och på hur jag bara blev varmare ju hårdare jag simmade. Att frysa är mest en känsla och kontrollen över den känslan äger jag i mitt eget huvud.

 

#3 Visualisering och självbild

Vi har ett bibliotek på oss själva med bilder, filmer och intryck att relatera till i vilken given situation som helst. Fula, dåliga, suddiga och svaga bilder eller filmer men också starka, snygga, kraftfulla och positiva bilder. Målet är att under träningen ”spara” på de bästa bilderna och filmerna. Alltså, tillfällen och stunder där kanske vädret är fint och man känner sig i harmoni med en kropp som svarar som den ska- de intrycken ska inpräntas via syn, ljud, lukt och känsla. Man tar sedan fram exakt de bilderna och filmerna när man som mest behöver det. När man är som tröttast ska man kunna ta fram självbilder och minnen från träningen när den gått som allra bäst. Den där perfekta dagen då både kropp och själ var på topp!

Under min bästa Ironman-mara så sprang jag på 2.44 och kände mig ostoppbar. Det var inte bara för att jag var i bra form utan för att jag hade inpräntat i minnet de löpträningarna där jag sprungit på riktigt lätta och snabba ben. Jag kan faktiskt fortfarande minnas exakt de löpträningarna från mitt inre bibliotek, även om de är 10-12 år gamla!

 

#4 Processtänk

Man ska inrikta sig på själva processen mer än på tid, placering och jämförelse med andra. Det är en träning i självförtroende och att våga tro och förstå att ”mitt bästa kommer räcka hela vägen för mig”. Insikten är att du endast kan påverka dig själv och inget annat. Hur vädret är, hur banan är eller hur andra presterar är utanför din kontroll. Påverka det du kan påverka och sluta oroa dig för yttre förhållanden. Vad som än händer kommer du att lösa det i den egen takt.

Under mina bästa lopp har jag faktiskt varit ganska obekymrad om vad mina konkurrenter gjort utan istället fokuserat på att ta mig själv mellan punkt A och punkt B så snabbt som möjligt.

 

#5 Obekvämlighetsträning

Att bli trött kan vara halvjobbigt. Men det är ingen big deal. Vad är det värsta som kan hända, liksom? Man får bryta ihop litegrann men sedan kommer man igen. Mest sitter det i huvudet och framför allt är det en inställningsfråga. Att uthärda obekvämligheter blir man stark och tuff av. Exempelvis att bada kallbad, träna i dåligt väder eller att gå upp tidigt på morgonen för att köra sina pass. Det gäller att regelbundet ta sig ur komfortzonen under träningen och för varje tillfälle man gör så blir man lite tuffare.

Kolla gärna på Rocky 3 när Rocky i slutmatchen möter sin värsta mardröm Clubber Lang. Clubber Lang spöade skiten ur Rocky i början av filmen men nu möter Rocky honom med insikten ”this ain´t so bad, you ain´t so bad”!

Så kom ihåg, hur illa det än är så är det inte så illa!